Vilken förberedelse krävs för gatuförare till MC-trackdays?

Din motorcykel ska vara i tekniskt gott skick hela vägen runt, och heltäckande motorcykelkläder, motorcykelstövlar, motorcykelhandskar och ryggskydd är en självklarhet. Vi rekommenderar läderdräkt, men du kan även delta i textilbaserade motorcykelkläder, förutsatt att byxor och jacka kan blixtlåsas ihop. Ta med dryck, matsäck och ev. lite verktyg + tejp för att demontera/täcka speglar och koppla ur/täcka bromsljus. Resten löser vi på plats.

Observera att det generellt finns stränga bullergränser som kräver effektiv ljuddämpning, t.ex. standardavgassystem eller db killer. Bullergränser anges under respektive arrangemang.

Vilken förberedelse krävs för trackdayförare till MC-trackdays?

Kör man bancykel följer vi generellt Danmarks Motor Unions krav på klädsel och inte minst på motorcykeln. Det innebär att man säkrar bromsok, oljeplugg, oljepåfyllningsplugg och oljefilter med vajer, samt byter kylvätskan till vatten. Vidare rekommenderar vi att man använder motorskydd på båda sidor av motorn, för att minska risken att slita hål på motorn vid en krasch. Vid körning i regn används en röd bakljuslampa. Var inte orolig om du inte riktigt vet hur allt fungerar. Det finns gott om hjälp att få på banan, och om inte annat hjälper Zenergys tekniska kontroll dig att fixa det på plats eller förklarar hur du fixar det till nästa gång.

Observera att det generellt finns stränga bullergränser som kräver effektiv ljuddämpning, t.ex. standardavgassystem eller db killer! Bullergränser anges under respektive arrangemang.

Vilken förberedelse krävs för deltagare till Supermoto- och Mini-trackdays?

Kör man bancykel följer vi generellt Danmarks Motor Unions krav på klädsel och inte minst på motorcykeln. Det innebär att cyklarna ska vara utrustade med uppsamlare (minst 250 ml) för bensin, olja och kylvatten, att man säkrar bromsok, oljeplugg, oljepåfyllningsplugg och oljefilter med vajer, samt byter kylvätskan till vatten. Vid första deltagandet kan dispens ges för krav på klädsel och MC. Från banornas sida finns dessutom generellt krav på att styrändar, gaffelben och fotstöd ska förses med nylonklossar för att undvika skador på banan vid en krasch, samt att en miljömatta alltid ska användas under fordonet — det kan inte ges dispens från banans krav. Vidare är det viktigt att ha ett välfungerande avgassystem. Från 2023 kommer vi att göra bullermätningar. Var inte orolig om du inte riktigt vet hur allt fungerar. Det finns gott om hjälp att få på banan, och om inte annat hjälper Zenergys tekniska kontroll dig att fixa det på plats eller förklarar hur du fixar det till nästa gång.

Måste man ha startnummer på motorcykeln?

Ja, alla ska köra med ett lättläst startnummer fram och gärna även bak på motorcykeln. Det är viktigt för att vi ska kunna identifiera varandra på banan, och det är viktigt i samband med genomförande av lopp. Du kan välja startnummer när du bokar ett arrangemang. Om du inte har startnummer på motorcykeln delas det ut vid incheckningen.

Måste man ha transponder på motorcykeln?

Ja, alla deltagare ska köra med transponder. Om man inte har en egen transponder kan den hyras av Zenergy. En hyrd transponder ska monteras med transponderhållare. Transpondern gör att vi alltid kan se hur många som är ute på banan. Transpondern behövs också för att vi ska kunna göra nya klasser baserade på varvtider, så att klasserna blir så homogena som möjligt. Deltagaren kan förstås också se alla sina varvtider och därmed följa sina framsteg.

Uppträdande i depån

Maxhastigheten i depån är 20 km/h. Både barn och djur finns på plats, så visa hänsyn. För Supermoto- och Mini-trackdays gäller generellt fullt körförbud i depån. Burn-outs, bakhjulskörning etc. är förbjudet (även på banan). Detsamma gäller störande beteende efter kl. 23 och allmänt onödigt bullrande uppträdande. Det är tillåtet att campa i depån, men observera att det aldrig får borras hål i asfalten. Åtgärdande av skador på asfalten sker på egen bekostnad, detsamma gäller för övrigt även efter burn-outs. Kom ihåg att lägga skräp i slutna påsar i de uppställda soptunnorna och containrarna innan ni lämnar depån. Använda däck ska tas med, om inte annat meddelas på förarmötet.

Opførsel i ryttergården til SM & Mini Trackdays

Til Supermoto og Mini Trackdays er kørsel i ryttergården som udgangspunkt forbudt. El-løbehjul og lignende er dog tilladt. Tilpas altid hastigheden til omgivelserne, og kør langsomt, hvor der færdes mange mennesker. Der er både børn og dyr til stede, så vis hensyn.

Undgå unødig støj, og respekter, at der skal være ro efter kl. 23.

Det er tilladt at campere i ryttergården, men der må aldrig bores huller i asfalten. Udbedring af skader på asfalten sker for skadevolderens regning. Dette gælder også skader efter burnouts.

Strømmen må kun bruges til det vigtigste: dækvarmere, køleskab og kaffemaskine. Det er ikke tilladt at bruge strøm til opvarmning af telte, tørring af tøj eller lignende. Har du behov for opvarmning, bedes du medbringe en gas- eller petroleumsovn.

Vil du være sikker på at have strøm til dækvarmerne, er det en god idé at medbringe en generator. Brug den gerne de første timer af formiddagen, indtil de fleste har fået varme i dækkene, og dækvarmerne ikke længere trækker så meget strøm.

Vad betyder flaggorna?

Flaggorna används för att ge förarna olika information medan de är på banan, och det är förstås mycket viktigt att känna till flaggornas betydelse. På vissa banor används ljus istället för flaggor, t.ex. gult ljus istället för gul flagg.

Den rutiga flaggan (svart/vit): används på långsidan när passet är slut. Proceduren för att avsluta passet gås igenom på förarmötet och kan variera från bana till bana.

Den gula flaggan: används om det uppstått ett farmoment på banan. Ser du en gul flagg är du uppmärksam och identifierar var farmomentet ligger. Du sänker inte farten mer än nödvändigt, så att plötsliga hastighetsändringar inte i sig utgör en fara. Vid gul flagg är omkörning förbjuden fram till första flaggpost som inte visar gult. Den kommer ofta att visa grön flagg.

Den gröna flaggan: används för att visa att banan är klar, t.ex. efter en gul flaggzon. Den gröna flaggan visas ofta även de första minuterna av ett pass, för att visa att banan är ok och för att visa var flaggposterna står.

Rörlig röd flagg: betyder att passet är avbrutet och att banan ska utrymmas snarast möjligt. Du kör därför direkt till närmaste banutgång och in i depån. Omkörning är inte förbjuden under röd flagg, om man inte samtidigt kör i en gul flaggzon.

Friktionsflaggan (röd/gulrandig): använder vi där vi bedömer att deltagarna inte själva märker att friktionen är nedsatt. Vanligtvis blåses passet istället av och banan rengörs. Om det till exempel börjar regna märker deltagarna oftast det själva, och vi använder därför normalt inte friktionsflaggan.

Svart flagg: ser du en svart flagg som antingen pekar direkt på dig eller följs av ditt startnummer, är du diskvalificerad och ska köra in i depån snarast möjligt. Det kan till exempel bero på att din MC låter för mycket eller har ett annat tekniskt fel som kräver att du kör in.

Den blå flaggan: signalerar att en eller flera snabbare förare närmar sig bakifrån och vill köra om. Ser man en blå flagg ska man snarast möjligt släppa förbi de snabbare förarna. Var dock som alltid försiktig med plötsliga riktnings-/linjebyten. Vi använder sällan den blå flaggan, eftersom den ofta skapar mer förvirring än nytta.

Vit flagg: betyder att det finns ett långsamt fordon på banan, t.ex. en ambulans eller ett bogseringsfordon. Vi använder normalt inte den här flaggan, men den kan förekomma på banor längre söderut.

Uppträdande på banan

När man kör ut på banan tittar man alltid bakåt för att säkerställa att man inte kör ut framför en förare som redan håller upp farten. Man håller sig också generellt på samma sida av banan tills man är runt första kurvan. Efter första kurvan är det fri körning, och det förväntas att man kör med hastigheter som passar ens förmåga och erfarenhet — och inte mycket långsammare än så, eftersom det kan skapa farliga situationer.

Undvik plötsliga riktnings- och tempoväxlingar på banan — kör förutsägbara linjer. Långsammare förare ska koncentrera sig på sin egen körning och inte försöka ge plats åt förare bakifrån, t.ex. genom plötsliga riktningsbyten. Förare bakifrån har mycket lättare att läsa en förare som koncentrerar sig på sin egen körning. Vill man släppa förbi en förare bakom sig kan man t.ex. låta bli att ge full gas ner för långsidan eller på annat ställe. Men kom ihåg att du bara får sänka farten en aning.

Vill man avbryta ett pass innan det är slut (på grund av trötthet eller annat) kör man sista varvet i normal fart och signalerar med hand eller ben när man närmar sig banutgången, så att förare bakom kan se att man tänker lämna banan.

Om passet avbryts på grund av en krasch eller annat visar flaggposterna rörlig röd flagg, och man lämnar banan vid närmaste utgång.

Det gäller alltid att man signalerar tydligt med handen (eller foten) när/om man sänker farten, även vid passets avslutning.

Omkörning

De två viktigaste reglerna är: visa hänsyn och använd huvudet! Den omkörande föraren ska alltid köra om på ett sätt som inte stör föraren som körs om. Tänk på att en oerfaren förare kan bli skrämd och känna sig trängd vid en omkörning. I blå klass ska minst 1 meters avstånd hållas vid omkörning, och i gul klass minst 2 meter. Är du osäker på om det är säkert att köra om, låt bli. Vänta tills du kan köra om säkert utan att i onödan störa föraren framför, eller sänk farten en aning och passa på att tänka igenom din körteknik. Det ger dig mer fart och hjälper dig att köra snabbare och säkrare — och gör det lättare att köra om. Vill man släppa förbi en snabbare förare ska man inte göra plötsliga linjebyten. Det är bättre att bara sänka farten en aning, t.ex. på långsidan.

Vid krascher och avåkningar

Har du haft en avåkning men inte kraschat, lugnar du ner situationen och orienterar dig noga innan du kör in på banan igen, så att du inte stör andra förare. Kom ihåg att det kan finnas jord/gräs på däcken och därmed nedsatt friktion de första metrarna. Har du fått stenar eller jord i kåpan ska du förstås inte köra in på banan igen. Då tar du dig i säkerhet med dig själv och motorcykeln.

Har du kraschat men kan resa dig, tar du dig snarast möjligt i säkerhet, så att du inte riskerar att bli påkörd av andra förare. Du är inte i säkerhet när du står i vägkanten, så gå t.ex. bakom en skyddsräcke.

Har du kraschat och inte kan resa dig, flaggas passet av. Därefter kommer sjukvårdare eller ambulans ut på banan, och cykeln hämtas in.

Se till att flaggposterna kan se din situation/dina avsikter, så att vi bara flaggar av passet när det är nödvändigt. Bli inte liggande om du faktiskt kan ta dig därifrån på egen hand.

Ser du andra köra av banan eller krascha ska du generellt inte stanna för att hjälpa. Gör du det uppstår risk att du själv blir påkörd, med skador på dig själv eller andra förare som följd. Om nödvändigt blåser vi av passet och skickar ut hjälp.

Zenergy Challenge - Kvalifikation▾

For at undgå lapninger og få tættere race laves startopstillingerne til løbene typisk uden hensyn til løbsklasserne — klasserne blandes, men der gives point til hver klasse ud fra dens egne resultater. Er man ikke kvalificeret til A-løbet, kan man kun vinde sin løbsklasse, hvis ingen andre kørere fra samme klasse fuldfører A-løbet.

Til SM & Mini laves startopstillingen laves typisk efter tiderne fra dagens første 2-3 pas, ofte suppleret med tider fra dagen før, inklusive eventuelle løb. Dette meddeles på førermødet og eventuelt i tidsplanen. I sjældne tilfælde kan der ske ændringer i løbet af dagen — her informeres over højtaleranlægget, ved opslag på kontoret og eventuelt via mail/Facebook. Har en kører misset sine kvalifikationspas, fx pga. en teknisk defekt, kan der gives dispensation til at starte bagerst i det løb, han normalt ville starte i — men en sådan kører tages ud af løbsresultatet. For at få en startplads uden kvalifikation skal køreren henvende sig til tidtagningen, inden kvalifikationspassene er kørt og startopstillingen er lavet

Zenergy Challenge - Kvalifikation

For at undgå lapninger og få mere tæt race, laves startopstillinger til løbene laves typisk uden hensyntagen til løbsklasserne, dvs. de forskellige løbsklasser blandes, men der gives point i de respektive løbsklasser til resultatet. Er man ikke kvallet ind til A-løbet kan man altså kun vinde sin løbsklasse, såfremt ingen andre kørere fra samme løbsklasse fuldfører A-løbet. Specielt på store baner vil A og B-løbet iblandt blive erstattet af et løb for de hurtigste 600 cc kørere og et løb for de hurtigste 1000 cc. Vi afvikler generelt så mange løb at langt hovedparten af dem der har lyst til at deltage, faktisk kan være med. Dvs. at man ikke skal have den store erfaring for at kunne være med i det langsomste løb.

Typisk vil startopstillingerne til løbet laves efter tiderne sat i dagens første 2-3 pas og ofte også tiderne sat den foregående dag, inkl. tiderne fra evt. løb. Dette vil blive meddelt til førermødet og evt. i tidsplanen. I sjældne tilfælde kan der forekomme ændringer i løbet af dagen, og her vil der blive informeret over højtaleranlæg, opslag ved kontoret og evt. via mail/Facebook.

Skulle en kører have misset sine kvalifikationspas, fx pga. teknisk defekt, kan der gives dispensation til at denne kører starter bagerst i det løb han normalt ville starte i. En kører der på denne måde rykkes foran andre kørere, der har sat en kvalifikationstid, vil dog blive taget ud af løbsresultatet. For at få en startplads uden at have kørt kvalifikationen, skal køreren henvende sig til tidtagningen inden kvalifikationspassene er afviklet og altså inden startopstillingen laves.

Kval

För att undvika varvningar och få tätare race görs startuppställningarna till loppen vanligtvis utan hänsyn till racingklasserna — klasserna blandas, men poäng ges till varje klass utifrån dess egna resultat. Är man inte kvalificerad till A-loppet kan man bara vinna sin racingklass om ingen annan förare från samma klass fullföljer A-loppet. På stora banor ersätts A- och B-loppet ibland av ett lopp för de snabbaste 600 cc-förarna och ett lopp för de snabbaste 1000 cc-förarna. Vi kör generellt så många lopp att de allra flesta som vill delta faktiskt kan vara med — man behöver alltså inte ha stor erfarenhet för att vara med i det långsammaste loppet.

Startuppställningen görs vanligtvis efter tiderna från dagens första 2–3 pass, ofta kompletterat med tider från dagen innan, inklusive eventuella lopp. Detta meddelas på förarmötet och eventuellt i tidsplanen. I sällsynta fall kan ändringar ske under dagens gång — då informeras det via högtalarsystemet, genom anslag på kontoret och eventuellt via mejl/Facebook. Har en förare missat sina kvalpass, t.ex. på grund av ett tekniskt fel, kan dispens ges att starta längst bak i det lopp han normalt skulle starta i — men en sådan förare tas ur loppresultatet. För att få en startplats utan kval ska föraren kontakta tidtagningen innan kvalpassen är körda och startuppställningen är gjord.

Loppets start

Det hörs vanligtvis högtalarutrop 5 och 2 minuter innan grinden/pitutfarten öppnas, och igen när den öppnas — vid den tidpunkt tidsplanen anger. Pitutfarten hålls öppen i 1–2 minuter. När en förare har kört ut på banan körs ett sighting lap, varefter föraren hittar sin startposition på gridden — det är viktigt att känna till sin plats i förväg. I sista kurvan innan gridden visas gul flagg, och vid mållinjen visar en funktionär en stillastående röd flagg.

När alla är på plats körs ett uppvärmningsvarv. Det startas radvis av en funktionär ("starter") som springer ner genom kurvorna med en röd flagg — varje rad startar när starter har passerat den. Förare som inte hann med sighting lap kan starta uppvärmningsvarvet från pitutfarten, när fältet och upp till 30 sekunder därefter har passerat. Återigen visas gul flagg i sista kurvan och stillastående röd flagg vid mållinjen.

När alla har kört uppvärmningsvarvet och hittat sin plats går funktionären med den röda flaggan åt sidan och pekar på startljuset. Det röda ljuset tänds, och starten går när det släcks igen efter 2–5 sekunder. Enstaka banor avviker från proceduren (t.ex. ett grönt ljus efter det röda) — starten går dock alltid när det röda ljuset släcks, och avvikelser gås igenom på förarmötet. Som alternativ till ljusstart kan flaggstart användas: en funktionär håller flaggan horisontellt och utfälld, viker långsamt ihop den och utlöser starten efter 2–5 sekunder genom att snabbt lyfta flaggan.

Loppet vinns varken i kurva 1 eller 2 — var försiktig med plötsliga linjebyten i den ofta trånga kurva 1. Det är inte tillåtet att byta motorcykel efter att loppet har startat.

Loppets avslutning och resultat

Loppet avslutas genom att den rutiga flaggan visas vid mållinjen — först för den ledande föraren och sedan för alla andra, oavsett om de ligger ett varv efter. Har man fått den rutiga flaggan får man inte köra om förare som fortfarande ska fullfölja sitt varv.

Den rutiga flaggan visas antingen efter ett bestämt antal varv, eller efter ett bestämt antal minuter plus 1–2 varv.

För att räknas med i resultatet och poängen ska man korsa mållinjen senast 3 minuter efter den ledande föraren (MC) eller 1½ minut (Supermoto & Mini), och ha kört minst 3/4 av den ledande förarens distans.

Vid dött lopp mellan två förare avgör den snabbaste varvtiden.

Avbryts ett lopp och kan inte startas om, gäller resultatet från varvet innan avbrottet — eller startuppställningen, om loppet avbryts innan första varvet är genomfört. I båda fallen ges full poäng; förare som inte längre var med i loppet när den röda flaggan visades klassificeras inte. Kan loppet startas om används den ursprungliga startuppställningen, och resultatet från det avbrutna loppet bortfaller — förare som redan var ur loppet får inte delta i omstarten.

Alla lopp körs i utgångsläget som "wet race" och stoppas alltså inte på grund av regn, men kan av säkerhetsskäl flaggas av i förtid (utan omstart).

Poäng ges till topp-15 i varje racingklass: 25-20-16-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1. Har klasserna körts blandat kan placeringarna i den enskilda klassen vara fördelade över flera lopp — t.ex. kan de 6 snabbaste Superbike-förarna ha kört i Sprint Race A, och de nästa 9 i Sprint Race B.

Regler med fokus på ökad säkerhet på banan

För att stärka säkerheten i Zenergy Challenge gäller nedanstående regler. De är särskilt viktiga i Supermoto & Mini, där banorna är små och det körs tätt. Vi vill att alla ska få en säker och bra upplevelse, och förväntar oss därför att reglerna följs så att sanktioner inte blir nödvändiga — de kan dock användas om situationen kräver det.

Tjuvstart

Tjuvstart bestraffas med 10 sekunders tidstillägg om framaxeln har passerat markeringen för startradens placering innan det röda ljuset släcks. När fältet har passerat pitutfarten öppnas den för förare som inte deltog i eller fullföljde uppvärmningsvarvet.

Hänsyn vid omkörningar

Orsakar en förare tydligt och i onödan att en annan förare kraschar eller åker av banan, ger det en nedflyttning på 6 platser — i loppets resultat för egen klass, eller i startuppställningen, beroende på om det sker under träning/kval eller under lopp.

Race-episoder som beror på vanlig tät körning och/eller missförstånd mellan förare sanktioneras inte.

Flera linjebyten i följd — t.ex. sicksack-körning för att förhindra omkörning — är inte tillåtet, och ger 3 platsers nedflyttning enligt samma princip.

Omkörning i gul flaggzon

Omkörning i gul flaggzon ger 10 sekunders tidsstraff under lopp, och 3 platsers nedflyttning i startuppställningen under träning/kval.

Varvningar

Är man på väg att bli omkörd med ett helt varv ska man släppa förbi den snabbare föraren snarast möjligt.

Undvik plötsliga linjebyten när du håller på att bli varvad — kör förutsägbart så att den snabbare föraren kan göra en säker omkörning. Lite mindre gas ut ur eller mellan två kurvor räcker vanligtvis för att ge plats.

En snabbare förare får gärna signalera till en långsammare förare att denne ska ge plats — t.ex. genom att ropa "varvning" eller blippa gasen. Samma signal får inte användas vid vanliga omkörningar. I vissa fall används även blå flagg för att visa att en eller flera snabbare förare är på väg förbi.

Ska flera långsammare förare ge plats samtidigt ska de behålla sin inbördes placering tills de snabbare förarna har kommit förbi — man får alltså inte utnyttja luckor som uppstår under en varvning.

Hastighetsskillnader / långsam körning

Långsam körning stör andra och kan vara farligt. Det är inte tillåtet att sänka farten så att varvtiden ökar mer än 20 % jämfört med din egen bästa tid i samma session — och inte heller att sänka farten på ett sätt som i onödan stör andra.

Under träning/kval: 3 platsers nedflyttning i startuppställningen.
Under lopp: svart flagg och/eller diskvalifikation.

Regeln gäller inte vid ändrade banförhållanden, t.ex. begynnande regn, eller i samband med en avåkning. Under träning/kval ges inget straff om den lägre farten beror på ett tekniskt fel eller liknande. Under lopp sanktioneras det bara om varvtiden ökar med mer än 20 % under minst två sammanhängande varv.

Motormodifieringar för Supermoto & Mini

"Inga modifieringar i motorn" innebär

att motorn ska förbli original, om inte annat uttryckligen är tillåtet.

Otillåtna ändringar (exempel)

Ändring av borrning, slaglängd, kompression, kamaxel, ventiler eller förbränningskammare.
Ändringar i kylsystemet, inklusive montering av elektriska vattenpumpar eller alternativa kyllösningar.
Användning av icke-originella motorkomponenter som påverkar prestandan.
Portning, polering eller balansering av motordelar.

Tillåtna ändringar

Byte av munstycken i förgasare (för anpassning till väder-, ban- eller bränsleförhållanden).
Justering av bränsleinsprutning.
Byte av utväxling (fram- och bakdrev).
Byte av kedja.
Byte eller ändring av gasvred.
Montering av slipperkoppling.

Tillåtna byten (vid underhåll)

Byte av packningar, tätningsringar, olja, filter och tändstift, förutsatt att delarna motsvarar fabriksspecifikationerna.

Har man en cykel som faller utanför klasserna, men som säkert kan köras på banan, kan man delta i loppen men får inga pokaler eller poäng. Har man en cykel som ligger på gränsen kan dispens eventuellt ges.

Praktisk information och dagens förlopp

Vad händer på en MC Trackday?

Dagen börjar med incheckning, om man inte redan har gjort det kvällen innan. Här registreras det att du har anlänt, och du får ett deltagarmärke och en MyLaps transponder. Innan dagens körning startar, ska din motorcykel även genomgå teknisk kontroll och du måste närvara vid det obligatoriska förarmötet. Därefter dröjer det normalt inte länge innan körningen på banan börjar. Deltagarna är uppdelade i olika grupper efter deras erfarenhet och hastighet. Det går normalt cirka en timme mellan körpassen, som oftast varar 15-20 minuter. Eventuellt körs det lopp på eftermiddagen. När dagen är slut tänds grillarna och det är dags för däckspark och skrönor. För de flesta är deltagande i Trackdays en form av aktiv semester, där man träffas och umgås med likasinnade och tankar energi till vardagen. Det tar oftast några dagar att få bort det breda leendet igen när man har varit på Trackday.

Varför ska man delta i förarmötet?

Det är viktigt att delta i förarmötet, då det här – utöver allmän information – informeras om dagens förlopp, inklusive eventuella ändringar i tidsschemat, tävlingsavveckling, vilka pass som är kvalificering till detta och speciella omständigheter för den givna banan.

Kan man övernatta på banan?

Ja, man kan typiskt övernatta i depån, t.ex. i medfört tält eller i skåpbil. På vissa banor kan dock en avgift tas ut för el eller campingavgift. Ett alternativ kan vara att hitta ett närliggande Bed & Breakfast. På Ring Knutstorp och Anderstorp är det också möjligt att hyra en stuga.

Kan man köpa bensin på banan?

Detta är generellt endast möjligt på större banor söderut och inte t.ex. på Ring Knutstorp och Anderstorp.

Jag har läst all information på hemsidan, men har fortfarande många frågor. Vad gör jag?

Om du och din MC är redo är det bara att dyka upp. Du kommer säkert att få svar på dina frågor på plats. Skulle du ha specifika frågor som du vill ha svar på innan evenemanget, är du självklart välkommen att kontakta oss, helst via e-post.

Gruppindelning

Gruppindelning för MC trackdays

Vid MC Trackdays körs det i fyra grupper: grön, blå, röd och svart. Det körs både på vanliga motorcyklar och motorcyklar avsedda för bankörning.

Endast motorcyklar som kan hålla en lämplig hastighet tillåts. Av säkerhetsskäl kan mindre motorcyklar som t.ex. 125 cc 4T, mopeder, scootrar och liknande därför inte delta i MC Trackdays.

Grön grupp riktar sig till gatuförare som vill utveckla sin kurvtagningsteknik under säkra och kontrollerade förhållanden. Det är inte här du ger full gas och gör hetsiga inbromsningar i slutet av raksträckan. Vårt erfarna instruktörsteam guidar dig istället till att uppnå smidig och säker körning genom kurvorna.

Blå, röd och svart grupp delas in efter deltagarnas varvtider och erfarenhet, och det är generellt fri körning. Preliminär indelning sker vid bokning och incheckning. Vid evenemanget följs allas varvtider (med hjälp av MyLaps transpondersystem) och om du har hamnat i fel grupp kommer du att flyttas, precis som du själv kan ta initiativ till att bli flyttad. Ofta görs en helt ny gruppindelning efter 3-4 körda pass, för att få så homogena grupper som möjligt, med därav följande ökad säkerhet och kvalitativ körtid.

Omkörningar ska alltid utföras hänsynsfullt och med minsta möjliga störning för andra förare. I blå grupp gäller att omkörningar ska ske med minst 2 meters avstånd. I röd grupp körs det snabbare och omkörningar får göras med ned till 1 meters avstånd. Den snabbaste gruppen är svart och här finns inga regler för omkörning, förutom att man naturligtvis fortsätter att visa hänsyn.

Hur vet jag om jag anmäler mig till rätt grupp?

Du anmäler dig till den grupp du anser att du passar bäst i. När du anmäler dig till en grupp är det i princip bara den grupp du vill börja i. Skulle det visa sig att du har överskattat eller underskattat din hastighet, kan du byta grupp under evenemanget, eventuellt redan vid incheckningen. Det är också möjligt att vi flyttar dig.

Forberedelse og udstyr

Hvilken forberedelse kræves for gadekørere til MC trackdays?

Din motorcykel skal være i teknisk god stand hele vejen rundt og anvendelse af heldækkende motorcykeltøj, motorcykelstøvler, motorcykelhandsker og rygbeskytter er en selvfølge. Vi anbefaler læderdragt, men man kan også deltage i tekstilbaseret motorcykeltøj, såfremt bukser og jakke kan lynes sammen. Medbring drikkevarer, madpakke og evt. lidt værktøj + gaffatape til afmontering/afdækning af spejle og afkobling/afdækning af bremselys. Resten finder vi ud af på plads.

Bemærk, at der generelt er strenge støjgrænser, der kræver effektiv støjdæmpning, fx standard udstødning eller db killer. Støjgrænser angives under de enkelte arrangementer.

Hvilken forberedelse kræves for trackdaykørere til MC trackdays?

Kører man banecykel følger vi generelt Danmarks Motor Unions krav til påklædning og ikke mindst til motorcyklen. Dvs. at man trådsikrer bremsekalibre, bundprop, oliepåfyldningsprop, oliefilter og at man udskifter kølervæsken til vand. Endvidere anbefaler vi, at man anvender motorbeskyttelse på begge sider af motoren, for at mindske risikoen for at slide hul på motoren ved styrt. I tilfælde af kørsel i regn, anvendes en rød baglygte. Fortvivl ikke, hvis du ikke lige ved hvordan og hvorledes. Der er masser af hjælp at hente på banen og om ikke andet, hjælper Zenergys tekniske kontrol dig med at fikse det på banen eller forklarer dig, hvordan du får det fikset til næste gang.

Bemærk, at der generelt er strenge støjgrænser, der kræver effektiv støjdæmpning, fx standard udstødning eller db killer! Støjgrænser angives under de enkelte arrangementer.

Hvad er teknisk kontrol?

Alle motorcykler bliver tjekket i såkaldt teknisk kontrol. Deltagerne bærer dog selv det fulde ansvar for at deres motorcykel og udstyr er i forsvarlig stand. Den tekniske kontrol skal i høj grad ses som en service til deltageren, hvor de får endnu et par øjne på motorcyklen og evt. tips til hvad der kan/bør gøres ved motorcyklen. Vi er ikke hysteriske, men mener vi ikke at motorcykel/udstyr er i forsvarlig stand, risikerer deltageren at blive forment videre kørsel på banen indtil sikkerheden bragt i orden.

Skal man have startnummer på motorcyklen?

Ja, alle skal køre med et let læsbart startnummer foran og gerne også bagerst på motorcyklen. Dette er vigtigt for, at vi kan identificere hinanden på banen og det er vigtigt i forbindelse med afvikling af løb. Du kan vælge startnummer når du booker et arrangement. Hvis du ikke har startnummer på motorcyklen, udleveres dette ved indtjekning.

Skal man have transponder på motorcyklen?

Ja, alle deltagere skal køre med transponder. Hvis man ikke selv har en transponder, kan den lejes af Zenergy. Lejet transponder skal monteres med transponderholder. Transponderen muliggør, at vi til enhver tid kan se hvor mange der er på banen. Transponderen er også nødvendig for at vi kan lave nye grupper baseret på omgangstider, således at grupperne bliver mest muligt homogene. Deltageren kan selvfølgelig også se alle sine omgangstider og altså følge sine fremskridt. Du kan se omgangstider fra tidligere arrangementer her.

Hvordan monteres transponderen?

Transponderen skal sidde lodret på cyklen og skal - hvis den er lejet hos Zenergy - monteres øverst på gaffelbenet vha. en transponderholder (kan købes af Zenergy for 50 dkk) og et par strips, hvorved transponderen sidder godt beskyttet. En ny transponder koster ca. 4350 dkk og man hæfter selv for evt. beskadigelse af en lejet transponder.

Hvad er en ansvarsfraskrivelse?

Alle deltagere skal underskrive en ansvarsfraskrivelse, hvori de erklærer at deres deltagelse i et givent trackday arrangement foregår på eget ansvar og at de ikke vil gøre andre deltagere, arrangør, hjælpere eller andre erstatningspligtige for eventuelle uheld. Ansvarsfraskrivelsen gælder dog ikke ved grov uagtsomhed.

Adfærd og sikkerhed

Opførsel i ryttergården til MC Trackdays

Den maksimale hastighed i ryttergården er 20 km/t. Der er både børn og dyr til stede, så kør forsigtigt og vis hensyn. Dette gælder også ved kørsel på el-løbehjul og lignende.

Burnouts, baghjulskørsel og lignende er forbudt – både i ryttergården og på banen. Undgå unødig støj, og respekter, at der skal være ro efter kl. 23.

Det er tilladt at campere i ryttergården, men der må aldrig bores huller i asfalten. Udbedring af skader på asfalten sker for skadevolderens regning. Dette gælder også skader efter burnouts.

Strømmen må kun bruges til det vigtigste: dækvarmere, køleskab og kaffemaskine 😊 Det er ikke tilladt at bruge strøm til opvarmning af telte, tørring af tøj eller lignende. Har du behov for opvarmning, bedes du medbringe en gas- eller petroleumsovn.

Vil du være sikker på at have strøm til dækvarmerne, er det en god idé at medbringe en generator. Brug den gerne de første timer af formiddagen, indtil de fleste har fået varme i dækkene, og dækvarmerne ikke længere trækker så meget strøm.

Inden I forlader ryttergården, skal affald lægges i lukkede poser og afleveres i de opstillede affaldsspande og containere. Brugte dæk skal tages med hjem, medmindre andet oplyses på førermødet.

Opførsel på banen

Når man kører ind på banen ser man sig altid tilbage for at sikre at man ikke kører ud foran en kører, der allerede er i fart. Og man holder sig generelt i samme side af vejbanen indtil man er rundt i første sving. Efter første sving er der fri kørsel og det forventes at man kører med hastigheder der er passende for ens evner og erfaring - og ikke meget langsommere end det, da der herved kan opstå farlige situationer.

Undgå pludselige retningsskift og temposkift på banen - kør forudsigelige linjer. Langsommere kørere skal koncentrere sig om deres egen kørsel og ikke forsøge at give plads til bagfra kommende kørere fx ved brug af pludselige retningsskift. Bagfra kommende kørere har meget lettere ved at læse en kører der koncentrerer sig om sin egen kørsel. Hvis man vil lade en bagvedliggende kører overhale, kan man evt. lade være med at give fuld gas ned af langsiden eller andetsteds. Men husk, du må kun sænke farten en anelse.

Hvis man vil afbryde et pas før det er slut (pga. træthed eller andet) kører man sidste omgang med normal fart og signalerer med hånd eller ben når man nærmer sig baneudgangen, således at bagvedkommende kørere kan se, at man har tænkt sig at forlade banen.

Hvis passet afbrydes pga. styrt eller andet viser flagposterne bevægeligt rødt flag og man forlader banen ved nærmeste udgang.

Det gælder altid, at man signalerer tydeligt med hånden (eller foden) når/hvis man sænker farten, også ved passets afslutning.

Overhaling

De to vigtigste regler er; udvis hensyn og brug hovedet! Den overhalende kører skal altid overhale således at det ikke er til gene for den kører han overhaler. Tænk på at en ikke-erfaren kører kan blive forskrækket og føle sig klemt ved en overhaling. I blå gruppe skal der holdes mindst 2 meters afstand ved overhaling og i rød gruppe mindst 1 meter. I sort gruppe er der ingen afstandskrav ved overhaling, men man skal naturligvis fortsat vise hensyn. Er man i tvivl om hvorvidt det er forsvarligt at overhale, så lad være. Vent til der kan overhales forsvarligt uden at genere den forankørende unødigt, eller sænk farten en anelse, og benyt lejligheden til at tænke over din køreteknik. Det giver dig mere fart og hjælper dig til at køre hurtigere og mere sikkert - og få lettere ved at overhale. Hvis man gerne vil lade en hurtigere kørere overhale, skal man ikke lave pludselige linjeskift. Det er bedre lige at sænke farten en anelse, fx på langsiden.

Hvad betyder flagene?

Flagene bruges til at give kørerne forskellige informationer mens de er på banen og det er selvsagt meget vigtigt at kende til flagenes betydning. På visse baner anvendes lys i stedet for flag, fx gult lys i stedet for gult flag.

Det (sort/hvidt) ternede flag bruges på langsiden når passet er slut. Proceduren for at afslutte passet gennemgås til førermødet og kan variere fra bane til bane.

Det gule flag bruges, hvis der er opstået et faremoment på banen. Hvis du ser et gult flag er du agtpågivende og identificerer, hvori faremomentet ligger. Du sænker ikke farten mere end nødvendigt, således at pludselige hastighedsskift ikke i sig selv udgør en fare. Ved gult flag er der overhaling forbudt indtil første flagpost, der ikke flager gult. Denne vil ofte flage med grønt flag.

Det grønne flag bruges til at vise at banen er klar, fx efter en gul flagzone. Det grønne flag vises også ofte de første par minutter af et pas, for at vise at banen er ok og for at vise hvor flagposterne står.

Et bevægeligt rødt flag betyder er passet afbrudt og at banen skal ryddes hurtigst muligt. Du kører derfor direkte til nærmeste bane-udgang og ind i ryttergården. Der er ikke overhaling forbudt under rødt flag, medmindre man samtidig kører i gul flagzone.

Friktionsflaget (rødt/gult stribet flag) bruger vi, hvor vi skønner at deltagerne ikke selv opdager, at der er nedsat friktion. Typisk vil passet i stedet blive afblæst og banen rengjort. Hvis det fx begynder at regne vil deltagerne normalt selv bemærke dette og vi bruger således normalt ikke friktionsflaget.

Ser du et sort flag der enten peger direkte på dig, eller akkompagneres af dit startnummer, er du diskvalificeret og skal køre i pit hurtigst muligt. Det kan fx være fordi din MC larmer for meget eller har en anden teknisk defekt, der kræver at du kører i pit.

Det blå flag signalerer at der nærmer sig en eller flere hurtigere kørere bagfra, der ønsker at overhale. Hvis man ser et blåt flag skal man hurtigst muligt, lade de hurtigere kørere overhale. Vær dog som altid forsigtig med pludselige retnings/linjeskift. Vi anvender sjældent det blå flag, da det ofte er til mere forvirring end gavn.

Et hvidt flag betyder at der er et langsomt køretøj på banen, fx en ambulance eller et bugseringskøretøj. Vi anvender normalt ikke dette flag, men det kan opleves på baner sydpå.

Ved styrt og afkørsler

Hvis du har haft en afkørsel men ikke er styrtet, får du ro på situationen og orienterer du dig grundigt inden du kører ind på banen igen, således at du ikke generer andre kørere. Husk, der kan være jord/græs på dækkene og dermed følgende nedsat friktion de første par meter. Hvis du har bundkåben fyldt med sten eller jord, skal du naturligvis ikke køre ind på banen igen. Så trækker du i sikkerhed med dig selv og motorcyklen.

Hvis du er styrtet, men kan rejse dig, bevæger du dig hurtigst muligt i sikkerhed, således at du ikke risikerer at blive ramt af andre kørere. Du er ikke i sikkerhed når du står i vejkanten, så gå fx om bag et autoværn.

Hvis du styrtet og ikke kan rejse dig, bliver passet flaget af. Der kommer derefter samaritter eller ambulance på banen og cyklen bliver hentet ind.

Sørg for at flagposterne kan se hvad din situation/hensigter er, således at vi kun flager passet af når det er nødvendigt. Bliv ikke liggende, hvis du faktisk godt kan bevæge dig væk ved egen hjælp.

Hvis du ser andre køre af banen eller styrte, må du generelt ikke stoppe for at hjælpe. Gør du det, opstår der fare for at du selv bliver påkørt og med deraf følgende skade på dig selv eller andre kørere. Om nødvendigt, afblæser vi passet og sender hjælp ud.

Zenergy Challenge

Til de fleste af Zenergy´s arrangementer afvikles løb under vores løbsserie Zenergy Challenge.

Man behøver ikke at have DMU licens for at deltage i løbene og løbene er åbne for alle som kan kvalificere sig hertil.

For Zenergy Challenge 2027 gælder, at alle man skal være serietilmeldt for at tælle med i årsresultatet. Man kan dog sagtens deltage i løbene uden af være serietilmeldt.

Til MC trackdays gives der pokaler efter hvert løb til Top-3 i løbsklasserne samt til Top-3 i Race B, Race C og Race D.

Hvem kan deltage i løb og hvad koster det?

Løbene koster generelt ikke ekstra og man behøver ikke være hurtig for at være med. Det anbefales dog at man har opnået en vis rutine i banekørsel inden deltagelse i løb.

Løbsklasser til MC trackdays

Der åbnes 6 løbsklasser under Zenergy Challenge til vores MC trackdays:

· Superbike 1000

· Supersport 600

· Supersport Next Generation

· Sportbike

· Moto 4½

· Supersport 300

· Women’s Cup

Løbsklasser, hvor der ikke er mindst 3 deltagere tilmeldt senest 2 uger inden sæsonens første arrangement kan blive lukket eller lagt sammen med en anden klasse.

Supersport 300

· Yamaha YZF-R3

· Kawasaki Ninja 300/400

· KTM 390

· Honda CBR500R

Moto 4½

· 4-takt < 450 cc

· 2-takt < 250 cc

· Minus Supersport 300 og Moto 3 GP

Sportbike

· Aprilia RS660

· CF Moto 675SR-R

· Kawasaki Ninja 650

· Kawasaki ZX4R (&RR)

· Kove 450RR Pro

· Triumph Daytona 660

· Yamaha YZF-R7

Supersport 600

· 4 cyl med < 636 cc

· 3 cyl med < 675 cc

· 2 cyl med < 750 cc

· Plus Moto 3 GP, minus Moto 4½, Sportbike og Supersport 300

SSP Next Generation

· 4 cyl med ≥ 636 cc og ≤ 800 cc

· 3 cyl med ≥ 675 cc og ≤ 950 cc

· 2 cyl med ≥ 750 cc og ≤ 1200 cc

Fx

· Ducati Panigale V2

· KTM 990 RC R

· MV Agusta F3 800

· MV Agusta F3 Superveloce

· Suzuki GSX-R750

· Triumph ST765RS

· Yamaha YZF-R9

· QJ Motor – QJ800GS-G

Superbike 1000

· 4 cyl med > 800 cc

· 3 cyl med > 950 cc

· 2 cyl med > 1200 cc

Women’s Cup

Forbeholdt kvinder og uafhængigt af specifikationer på motorcykel.

Afvikling af løb

Kvalifikation

For at undgå lapninger og få mere tæt race, laves startopstillinger til løbene typisk uden hensyntagen til løbsklasserne, dvs. de forskellige løbsklasser blandes, men der gives point i de respektive løbsklasser til resultatet. Er man ikke kvallet ind til A-løbet kan man altså kun vinde sin løbsklasse, såfremt ingen andre kørere fra samme løbsklasse fuldfører A-løbet. Specielt på store baner vil A og B-løbet iblandt blive erstattet af et løb for de hurtigste 600 cc kørere og et løb for de hurtigste 1000 cc. Vi afvikler generelt så mange løb at langt hovedparten af dem der har lyst til at deltage, faktisk kan være med. Dvs. at man ikke skal have den store erfaring for at kunne være med i det langsomste løb.

Typisk vil startopstillingerne til løbet laves efter tiderne sat i dagens første 2-3 pas og ofte også tiderne sat den foregående dag, inkl. tiderne fra evt. løb. Dette vil blive meddelt til førermødet og evt. i tidsplanen. I sjældne tilfælde kan der forekomme ændringer i løbet af dagen, og her vil der blive informeret over højtaleranlæg, opslag ved kontoret og evt. via mail/Facebook.

Skulle en kører have misset sine kvalifikationspas, fx pga. teknisk defekt, kan der gives dispensation til at denne kører starter bagerst i det løb han normalt ville starte i. En kører der på denne måde rykkes foran andre kørere, der har sat en kvalifikationstid, vil dog blive taget ud af løbsresultatet. For at få en startplads uden at have kørt kvalifikationen, skal køreren henvende sig til tidtagningen inden kvalifikationspassene er afviklet og altså inden startopstillingen laves.

Løbets start

Gaten/pitudkørslen åbnes på det tidspunkt, der er angivet i tidsplanen og holdes åben i 1-2 minutter. Når en kører er kørt ind på banen, køres sighting lap, dvs. køreren kører en omgang på banen og finder derefter sin startposition på startgridden. Det er vigtigt at have orienteret sig om sin startposition inden man begiver sig ud på sighting lap, så man hurtigt kan finde sin plads på startgridden. I sidste sving inden startgridden vises gult flag og på målstregen viser en official stillestående rødt flag.

Når alle kørere er på plads på startgridden køres der en warm-up lap. Denne startes rækkevis ved at en official - den såkaldte starter - løber ned igennem startrækkerne svingende med rødt flag. Rækkerne starter enkeltvis når starteren har passeret rækken. Skulle der være kørere der ikke har nået sighting lap, kan disse starte warm-up lap fra pitudkørslen, når feltet har passeret pitudkørslen og op til 30 sekunder herefter. Igen vises gult flag i sidste sving inden startgridden og på målstregen viser en official stillestående rødt flag.

Når alle kørere har kørt warm-up lap og fundet deres startposition på startgridden, går official med det røde flag ud til siden og peger på startlyset. Herefter tændes det røde startlys og starten går efter 2-5 sek ved at startlyset slukkes igen. På visse baner kan der være afvigelser i startproceduren, fx ved at der tændes grønt lys efter at det røde lys er slukket. I sådanne tilfælde gælder det fortsat at starten går når det røde lys slukker og der vil blive orienteret om evt. afvigelser fra den normale startprocedure til førermødet.

Som alternativ til lysstart, kan der i visse tilfælde anvendes flagstart. Her holder en official flaget vandret med flagdugen foldet op. Når alle kørere er på plads, foldes flagdugen langsomt ned. Efter 2 - 5 sek. udløses starten ved at flaget bevæges hurtigt opad.

Når starten går, er det vigtigt at huske på at løbet ikke vindes i hverken sving 1 eller 2. Det er typisk trangt i sving 1, så vær meget forsigtig med at foretage pludselige linjeskift og den slags.

Det er ikke tilladt at skifte motorcykel efter løbet er startet.

Tyvstart

Tyvstart på 10 sek idømmes såfremt forakslen har passeret den markering der viser startrækkens placering før det røde lys slukkes. Når feltet har passeret pitudkørslen, åbnes denne for kørere der ikke har deltaget i eller fuldført warm-up lap.

Løbets afslutning og resultat

Løbet afsluttes ved at det ternede flag vises ved mållinjen. Det ternede flag vises først til den førende kører og herefter til alle andre kørere, dvs. løbet er slut for alle, også dem der måtte være en omgang bagud. Når man har fået det ternede flag, er det vigtigt at man ikke overhaler kørere som stadig mangler at fuldføre deres omgang før de får det ternede flag.

Det ternede flag vises enten efter et forudbestemt antal omgange eller efter et forudbestemt antal minutter + 1 eller 2 omgange.

For at tælle med i løbsresultatet og de dertilhørende points, skal løbet fuldføres ved at målstregen passeres senest 3 minutter efter den førende kører. Endvidere skal man have tilbagelagt mindst 3/4 af distancen (omgangene) kørt af den førende kører.

I tilfælde af dødt løb mellem to kørere, afgør hurtigste omgangstid.

Hvis et løb afbrydes og ikke kan genstartes, gælder resultatet fra omgangen inden løbet blev afbrudt. Skulle løbet blive afbrudt inden første omgang er gennemført, giver startopstillingen resultatet. I begge tilfælde gives fulde point. Kørere der ikke stadig konkurrerer når det røde flag sættes, bliver ikke klassificeret.

Hvis et løb bliver afbrudt og kan genstartes, anvendes den oprindelige startopstilling. Resultatet fra det afbrudte løb anvendes ikke. Kørere der ikke stadig konkurrerede, da det røde flag blev sat, kan ikke deltage i genstarten.

I udgangspunktet afvikles alle løb som wet race, dvs. de stoppes ikke pga. regn. Hvis det skønnes nødvendigt af hensyn til sikkerhed, kan løbene dog blive flaget af førtidigt (uden genstart).

Der gives point til top-15 i hver løbsklasse (hhv. 25-20-16-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 point). Såfremt løbsklasserne har kørt blandet, vil det ofte være således at placeringerne i løbsklasserne vil være fordelt over forskellige løb. Fx kan de 6 hurtigste Superbike kørere have deltaget i Sprint race A, og de næste 9 Superbike kørere kan have deltaget i Sprint race B.

Regler med fokus på øget sikkerhed på banen

For at styrke sikkerheden i Zenergy Challenge gælder nedenstående regler. Vi ønsker, at alle får en sikker og god oplevelse, og forventer derfor, at reglerne følges, så sanktioner ikke bliver nødvendige. De kan dog anvendes, hvis situationen kræver det.

Overhaling i gul flagzone

Overhaling i gul flagzone under løb giver 10 sekunders tidstraf og under træning/kvalifikation giver overhaling i gul flagzone 3 pladsers tilbagerykning i startopstillingen.

Hensyn ved overhalinger

Hvis en kører klart og unødvendigt, forårsager at en anden kører styrter eller kører af banen, sanktioneres dette med en tilbagerykning på 6 pladser i hhv. løbets resultat for ens egen klasse eller startopstilling afhængigt af om hændelsen sker under træning/kvalifikation eller under løb.

Race incidents som skyldes almindelig tæt race og/eller misforståelser mellem kørere sanktioneres ikke.

Multiple linjeskift, fx zigzag/slalomkørsel for at forhindre overhaling er ikke tilladt og sanktioneres med 3. pladsers tilbagerykning i hhv. løbets resultat for ens egen klasse eller startopstilling afhængigt af om hændelsen sker under træning/kvalifikation eller under løb.

Lapninger

Er man på vej til at blive overhalet med en omgang i et løb (lapning), skal man lade den/de hurtigere kørere komme forbi hurtigst muligt.

Når man er på vej til at blive lappet er det vigtigt at man ikke laver pludselige linjeskift, men fortsætter med at køre forudsigeligt, således at den hurtigere kører kan foretage en sikker overhaling. En anelse mindre gas ud af et sving eller imellem to sving vil typisk være rigeligt til at den hurtigere kører kan overhale.

I visse tilfælde bruger vi blåt flag for at signalere at man er på vej til at blive overhalet med en omgang af en eller flere kørere.

Hastighedsforskelle / langsom kørsel

Langsom kørsel på banen er til gene for andre og potentielt meget farligt. Det er ikke tilladt at sænke farten, så omgangstiden stiger mere end 20 % i forhold til kørerens bedste registrerede tid i samme session og det er ej heller tilladt at sænke farten på en måde som medfører unødig gene for andre kørere.

Overtrædelse af denne regel kan medføre følgende sanktioner:

· Under træning eller kvalifikation: 3 pladsers tilbagerykning i startopstilling.

· Under løb: Sort flag og/eller diskvalifikation.

Reglen gælder ikke ved skiftende baneforhold, f.eks. ved begyndende regn eller i forbindelse med en afkørsel.

Under træning og kvalifikation gives ingen straf, hvis nedsat fart skyldes teknisk defekt e. lign. Under løb sanktioneres kun, hvis omgangstiden øges med mere end 20 % over mindst to sammenhængende omgange.

Pokaler og præmier for årsresultat i 2027

Der gives årspokaler til Top-3 i klasser, hvor mindst 3 specifikke deltagere har stillet til start i 75 % af sæsonens planlagte løb.

Praktisk information och dagens schema ▾

Vad händer på en SM & Mini trackday?

Dagen börjar med incheckning, om man inte redan har gjort det kvällen innan. Här registreras din ankomst, och du får ett deltagarmärke och en MyLaps transponder. Innan dagens körning startar måste din motorcykel också genomgå teknisk kontroll och du måste delta i det obligatoriska förarmötet. Därefter dröjer det normalt inte länge innan körningen på banan börjar. Deltagarna är uppdelade i olika grupper efter deras erfarenhet och hastighet. Det går normalt cirka en timmes tid mellan körpassen, som oftast varar 15-20 minuter. Eventuellt körs det lopp framåt eftermiddagen. När dagen är slut tänds grillarna och det är dags för däckspark och rövarhistorier. För de flesta är deltagande i trackdays en form av aktiv semester, där man träffas och umgås med likasinnade och tankar energi till vardagen. Det tar som regel några dagar att torka bort det breda leendet igen, när man har varit på trackday.

Varför ska man delta i förarmötet?

Det är viktigt att delta i förarmötet, då det här - utöver allmän information - informeras om dagens schema, inklusive eventuella ändringar i tidsschema, tävlingsupplägg, vilka pass som är kvalificering till detta och speciella omständigheter för den givna banan.

Kan man övernatta på banan?

Ja, man kan typiskt övernatta i depån, t.ex. i medfört tält eller i skåpbil. På vissa banor kan det dock tas ut avgift för el eller campingavgift. Ett alternativ kan vara att hitta ett närliggande Bed & Breakfast. På Ring Knutstorp och Anderstorp är det också möjligt att hyra en stuga.

Kan man köpa bensin på banan?

Detta är generellt endast möjligt på större banor söderut och inte t.ex. på Ring Knutstorp och Anderstorp.

Jag har läst all information på hemsidan, men har fortfarande många frågor. Vad gör jag?

Om du och din MC är redo är det bara att dyka upp. Du kommer säkert att få svar på dina frågor på plats. Skulle du ha specifika frågor som du vill ha svar på innan evenemanget är du naturligtvis välkommen att kontakta oss, helst via e-post.

Gruppindelning

Supermoto och Mini Trackdays genomförs på gokartbanor och här kör deltagarna supermoto-maskiner, samt en rad andra mindre fordon, t.ex. scooter, minimotard, KTM Duke 200 och MiniGP som t.ex. Honda NSF100 och Yamaha YZF125R. Se klasserna under Zenergy Challenge för närmare beskrivning av tillåtna fordon.

Grupper för Supermoto och Mini Trackdays

Grön grupp för våra Supermoto och Mini Trackdays är generellt för barn upp till 10 års ålder. Äldre förare som är på bana för första gången kan få dispens att starta i grön grupp. Det är dock viktigt att det finns plats för de små. Det är generellt fri körning, men ibland kan vi organisera instruktion för de små förarna. Föräldrarna är typiskt med vid banans kant och kan hjälpa till om det skulle behövas.

I gul, blå och röd grupp kör alla minicyklar, dvs. minimotard, scooter, Duke 200 och miniGP, indelade i 3 grupper efter varvtider. Röd är de snabbaste minicyklarna, blå är de näst snabbaste och gul är tredje snabbaste. Nya gruppindelningar görs under evenemanget, baserat på körda varvtider.

Svart och orange grupp är reserverade för Supermotard-förare.

Hur vet jag om jag anmäler mig till rätt grupp?

Du anmäler dig till den grupp du anser att du passar bäst i. När du anmäler dig till en grupp är det i princip bara den grupp du vill starta i. Skulle det visa sig att du har överskattat eller underskattat din fart, kan du byta grupp under evenemanget, eventuellt redan vid incheckningen. Det är också möjligt att vi flyttar dig.

Forberedelse og udstyr

Hvilken forberedelse kræves for deltagere til Supermoto og Mini trackdays?

Kører man banecykel følger vi generelt Danmarks Motor Unions krav til påklædning og ikke mindst til motorcyklen. Dvs. at cyklerne skal være monteret med opsamler (minimum 250ml) til benzin, olie og kølervand, at man trådsikrer bremsekalibre, bundprop, oliepåfyldningsprop, oliefilter og at man udskifter kølervæsken til vand. Ved første deltagelse kan der dispenseres for krav til påklædning og MC. Fra banernes side er der endvidere generelt krav om at styrender, gaffelben og fodhviler skal påsættes nylonklodser for at undgå beskadigelse af banen ved styrt, samt at der altid skal anvendes miljømåtte under køretøjet - der kan ikke dispenseres fra banens krav. Endvidere er det vigtigt, at have en velfungerende udstødning. Fortvivl ikke, hvis du ikke lige ved hvordan og hvorledes. Der er masser af hjælp at hente på banen og om ikke andet, hjælper Zenergys tekniske kontrol dig med at fikse det på banen eller forklare dig, hvordan du får det fikset til næste gang.

Hvad er teknisk kontrol?

Alle motorcykler bliver tjekket i såkaldt teknisk kontrol. Deltagerne bærer dog selv det fulde ansvar for at deres motorcykel og udstyr er i forsvarlig stand. Den tekniske kontrol skal i høj grad ses som en service til deltageren, hvor de får endnu et par øjne på motorcyklen og evt. tips til hvad der kan/bør gøres ved motorcyklen. Vi er ikke hysteriske, men mener vi ikke at motorcykel/udstyr er i forsvarlig stand, risikerer deltageren at blive forment videre kørsel på banen indtil sikkerheden bragt i orden.

Skal man have startnummer på motorcyklen?

Ja, alle skal køre med et let læsbart startnummer foran og gerne også bagerst på motorcyklen. Dette er vigtigt for, at vi kan identificere hinanden på banen og det er vigtigt i forbindelse med afvikling af løb. Du kan vælge startnummer når du booker et arrangement. Hvis du ikke har startnummer på motorcyklen, udleveres dette ved indtjekning.

Skal man have transponder på motorcyklen?

Ja, alle deltagere skal køre med transponder. Hvis man ikke selv har en transponder, kan den lejes af Zenergy. Lejet transponder skal monteres med transponderholder. Transponderen muliggør, at vi til enhver tid kan se hvor mange der er på banen. Transponderen er også nødvendig for at vi kan lave nye grupper baseret på omgangstider, således at grupperne bliver mest muligt homogene. Deltageren kan selvfølgelig også se alle sine omgangstider og altså følge sine fremskridt. Du kan se omgangstider fra tidligere arrangementer her.

Hvordan monteres transponderen?

Transponderen skal sidde lodret på cyklen og skal - hvis den er lejet hos Zenergy - monteres øverst på gaffelbenet vha. en transponderholder (kan købes af Zenergy for 50 dkk) og et par strips, hvorved transponderen sidder godt beskyttet. En ny transponder koster ca. 4350 dkk og man hæfter selv for evt. beskadigelse af en lejet transponder.

Hvad er en ansvarsfraskrivelse?

Alle deltagere skal underskrive en ansvarsfraskrivelse, hvori de erklærer at deres deltagelse i et givent trackday arrangement foregår på eget ansvar og at de ikke vil gøre andre deltagere, arrangør, hjælpere eller andre erstatningspligtige for eventuelle uheld. Ansvarsfraskrivelsen gælder dog ikke ved grov uagtsomhed.

Adfærd og sikkerhed

Opførsel i ryttergården til SM & Mini Trackdays

Til Supermoto og Mini Trackdays er kørsel i ryttergården som udgangspunkt forbudt. El-løbehjul og lignende er dog tilladt med en maksimal hastighed på 20 km/t. Tilpas altid hastigheden til omgivelserne, og kør langsomt, hvor der færdes mange mennesker. Der er både børn og dyr til stede, så vis hensyn.

Undgå unødig støj, og respekter, at der skal være ro efter kl. 23.

Det er tilladt at campere i ryttergården, men der må aldrig bores huller i asfalten. Udbedring af skader på asfalten sker for skadevolderens regning. Dette gælder også skader efter burnouts.

Strømmen må kun bruges til det vigtigste: dækvarmere, køleskab og kaffemaskine, Det er ikke tilladt at bruge strøm til opvarmning af telte, tørring af tøj eller lignende. Har du behov for opvarmning, bedes du medbringe en gas- eller petroleumsovn.

Vil du være sikker på at have strøm til dækvarmerne, er det en god idé at medbringe en generator. Brug den gerne de første timer af formiddagen, indtil de fleste har fået varme i dækkene, og dækvarmerne ikke længere trækker så meget strøm.

Der skal altid anvendes miljømåtte under motorcyklen. Det er også en god idé at medbringe en brandslukker.

Inden I forlader ryttergården, skal affald lægges i lukkede poser og afleveres i de opstillede affaldsspande og containere. Brugte dæk skal tages med hjem, medmindre andet oplyses på førermødet.

Opførsel på banen

Når man kører ind på banen ser man sig altid tilbage for at sikre at man ikke kører ud foran en kører, der allerede er i fart. Og man holder sig generelt i samme side af vejbanen indtil man er rundt i første sving. Efter første sving er der fri kørsel og det forventes at man kører med hastigheder der er passende for ens evner og erfaring - og ikke meget langsommere end det, da der herved kan opstå farlige situationer.

Undgå pludselige retningsskift og temposkift på banen - kør forudsigelige linjer. Langsommere kørere skal koncentrere sig om deres egen kørsel og ikke forsøge at give plads til bagfra kommende kørere fx ved brug af pludselige retningsskift. Bagfra kommende kørere har meget lettere ved at læse en kører der koncentrerer sig om sin egen kørsel. Hvis man vil lade en bagvedliggende kører overhale, kan man evt. lade være med at give fuld gas ned af langsiden eller andetsteds. Men husk, du må kun sænke farten en anelse.

Hvis man vil afbryde et pas før det er slut (pga. træthed eller andet) kører man sidste omgang med normal fart og signalerer med hånd eller ben når man nærmer sig baneudgangen, således at bagvedkommende kørere kan se, at man har tænkt sig at forlade banen.

Hvis passet afbrydes pga. styrt eller andet viser flagposterne bevægeligt rødt flag og man forlader banen ved nærmeste udgang.

Det gælder altid, at man signalerer tydeligt med hånden (eller foden) når/hvis man sænker farten, også ved passets afslutning.

Overhaling

De to vigtigste regler er; udvis hensyn og brug hovedet! Den overhalende kører skal altid overhale således at det ikke er til gene for den kører han overhaler. Tænk på at en ikke-erfaren kører kan blive forskrækket og føle sig klemt ved en overhaling. Er man i tvivl om hvorvidt det er forsvarligt at overhale, så lad være. Vent til der kan overhales forsvarligt uden at genere den forankørende unødigt, eller sænk farten en anelse, og benyt lejligheden til at tænke over din køreteknik. Det giver dig mere fart og hjælper dig til at køre hurtigere og mere sikkert - og få lettere ved at overhale. Hvis man gerne vil lade en hurtigere kørere overhale, skal man ikke lave pludselige linjeskift. Det er bedre lige at sænke farten en anelse, fx på langsiden.